NYHET

Byggnadsnämnden bör driva utveckling, inte bromsa den!

Christina Borglund (KD) försvarar i sitt debattsvar en förlegad syn på byggnadsnämndens roll i Kristianstad. Genom att strikt fokusera på Plan- och bygglagen (PBL) och nämndens funktion som en ren myndighetsnämnd, missar hon hur både lagen och samhällsbehovet har förändrats de senaste 25 åren. Byggbranschen och fastighetsägare efterfrågar förenklingar och snabbare bygglovsprocesser, samhället lika så – något Borglunds konservativa hållning bromsar.

Exempelbild

Att insinuera att Socialdemokraterna skulle tillåta svartbyggen är absurt. Vår agenda handlar om att främja en rättssäker, dynamisk utvecklingsprocess där samhällsbyggnad står i centrum, i enlighet med grundlagens principer.

Kristianstad har potential att locka nya invånare genom vår attraktiva livsmiljö, om vi bara möjliggör fler boendedrömmar och arbetstillfällen. Att styra byggnadsnämnden enligt vårt förslag skulle leda till en mer effektiv byggprocess, fler arbetstillfällen och fler lyckliga invånare i Kristianstad. Men istället för att välkomna dessa möjligheter, klamrar sig Borglund fast vid en rigid tolkning av PBL, som om nämnden vore en opolitisk myndighet utan ansvar för kommunens utveckling.

Byggföretagen och Byggnads har länge påtalat behovet av snabbare bygglovsprocesser och minskad byråkrati. Reformer som Attefallshus och förenklade tillbyggnader infördes just för att bostadsministern Stefan Attefall (KD) insåg att flexiblare regler behövdes. Lagar är inte perfekta och måste tolkas och anpassas efter verkligheten. Sverige har varit ledande i att hantera lagtolkning lokalt genom skiljenämnder, kommittéer eller förhandlingar mellan fack och arbetsgivare på arbetsmarknaden. Detta just för att Sverige inte velat förlita sig på överdriven överstatlighet, något Borglund verkar förespråka?

Att bara styra genom statens texter skapar en stelbent byråkrati som hindrar kommunens demokratiska församling från att fatta beslut som främjar den lokala utvecklingen. Förändringar sker snabbare än någonsin tidigare och lokalsamhället måste skapa arbetsformer som går i takt med medborgarna vilja att påverka sina egna liv. Arbetsformer som ligger inom ramarna för lagarnas samlade intentioner, snarare än isolerad läsning.

Till exempel är vi överens om att regionala planer och elnät inte ska stå i vägen för kommunens beslutsfattande, så varför är Borglund så låst i sin egen nämnd? Lagen kan säga en sak isolerat, tex att hela elnätet ska släckas ned vid en överbelastning, lika behandling, men vi är överens om att det är en bättre tanke att släcka ner den topp som behövs. Vi måste klara av att prioritera. Likabehandling ska inte innebära att alla får det lika dåligt, det är en feg hållning. Borglunds försvar av likabehandlingsprincipen och som ett hinder för flexibilitet är en feltolkning. Att behandla alla lika har en verklighetens vardag också, alla byggprojekt har inte samma förutsättningar eller samma allmänintresse.

Vi står inför en tid där flexibilitet och effektivitet i byggprocesserna är avgörande för att möta klimatmål och bostadsbehov. Byggnadsnämnden måste vara en drivkraft för tillväxt och inte en bromskloss. Vi socialdemokrater ser nämnden som en central aktör i kommunens utveckling. För att nå detta krävs ett starkare politiskt ledarskap som förstår det kommunala självstyret, och inte misstar det med feodalsamhällets styrelseskikt

För Socialdemokraterna

Martin Hallingström Skoglund (S). Kommunstyrelsens arbetsutskott

Ulrika Tollgren (S), Oppositionsråd